Idag åt vi frukost ute i TTDI (typ där gamla Ikea ligger ) för att sen promenera runt i djungelkullen intill. Rutten är väldigt jobbig. Först 1 km från frukosten till start hälften uppför. Sen 1 km brant uppförsbacke i själva friluftsområdet. Där kände jag att det räckte för idag och vi vände. Då började det regna, något vi inte hade räknat med. Ganska skönt för då blev det mindre svettigt. Så det blev 4 km totalt. Efter dusch och lite vila hemma gick vi till MM. Bestämde oss för att ta LRToch MRT till TRX och där blev det dagens ”middag”, Sri Lanka-mat. Så himla gott. Gick upp till Bukit Bintang och tog en dyr kopp kaffe….Samma väg hemåt och det slutade med att vi gått 13,5 km till slut. Nu blir det en slö kväll hemma.
Fredag morgon och soloen skiner även idag, fastän min telfon envisas med att det varje dag är mulet… I måndags hade vi världens oväder här på eftermiddagen. Helt plötsligt bar det började storma, åska och ösregna. Om inte det värsta så i alla fall en av de värsta ovädren vi sett. Möblerna på balkongen for omkring, krukor gick sönder och vi kunde inte öppna dörren först. Jorden från krukorna täppte till avloppet så vi hade en liten pool där ute. Tack och lov hade det slutat innan Åke skulle flyga till Hanoi. Jag skjutsade honom till tåget, gick hur bra som helst. Hem var det en helt annan femma. Helt galet i trafiken vilket berodde på träd som fallit lite här och där. Jag ställde ifrån mig bilen till slut och gick och hämtade den senare på kvällen. Läste sen i tidningen och det verkar ha varit värst just här i vårt område och i Bangsar. Så mycket skrå överallt fortfarande. Grenar i massor.
Igår var det After Work med Swea på andra sidan stan, i Ampang. Jag är glad att jag tog LRT och buss dit för trafiken var fruktansvärd ( alltid så i det området ) så jag kom en kvart tidigt. De andra blev sen, en fastnade helt och kom inte alls. Men det var ett trevligt ställe med god mat. Åke kom och hämtade mig när han hade landat.
I torsdags kom de och lagade röret som läcker uppe hos grannen, det som läcker ner i vår gästtoa. Jag åkte till Madeleine under tiden.Gjorde pizza hemma till middag och vet inte vad som hände, den blev krispig. Åke lyfte upp sin som en knäckebröds-rundel. Vi har knallat runt mycket i helgen, idag en hel mil.
Så var det dags för en tripp till Jakarta igen. Som tur var åkte vi tidigt till KLIA för det var vägarbete och tog längre tid än planerat att köra. Sen var det dessutom struligt vid incheckningen då de ska införa självbetjäning och det fungerade inte än. Sen vägrade immigration att släppa igenom Åke ( men inte mig ) för att han var ”för sen”. Det var 1 timme och 10 minuter till avgång och vi fattade inget. Han fick gå tillbaka till disken och sen bli eskorterad igenom. Lugn och kort flygning och vi var ute ur flygplatsen på nolltid!
Söndagen var som vanligt bilfri ända fram till 11 här i centrum. Tusentals människor som cyklar, promenerar och har picknick. Så kul att se. Vi spenderade i stort sett hela dagen till fots. Ville kolla var tågstationerna låg så vi skulle hitta rätt morgons efter. Det blev totalt nästan 25000 steg och 17 km. På kvällen åt vi middag på restaurangen i en park som vi hittade förra gången. Så vackert
Måndag var vi uppe tidigt för att åka till Bandung, 14 mil bort. Vi tog en taxi till stationen efter frukost. Eftersom vi köpt ”fina biljetter” fick vi vänta i en lounge där man kunde ta en hiss ner till spåret. En konduktör visade vägen till rätt vagn där två värdinnor tog emot. Resan tog drygt 3 timmar. Först efter halva resan kom vi ut på landsbygden…innan dess var det hus alldeles intill spåret, barn som satt där och vinkade och folk som skulle korsa. Läskigt. Jag hade ingen koll på att vi skulle från typ 0 meter över havet till 700 meter men så var det . Berg och kullar och alltså även dalar, vilket betydde broar högt över mark….men det gick bra. Superlångt tåg. Man fick lite att äta och dricka. Vi traskade runt och tittade på gamla hus, åt lunch på ett av otaliga caféer innan vi återvände till stationen. Där tog vi ett pendeltåg ( gratis) för att komma till det nya Whoosh, ett sånt där supersnabbt tåg. det kom upp i 316 km/h men det kändes inte. Så typ 45 minuter istället för drygt 3 timmar.
Tisdagen innebar möte för Åke och jag hade googlat fram en butik med pysselmaterial Det skulle bara vara ca 30 minuters promenad från hotellet.Jag hade kollat upp rutten ordentligt och sen har man ju telefonen till hjälp Problemet var bara att redan då jag skulle dubbelkolla första gången om jag svängt av rätt visade det sig att jag inte hade nåt tele-nät. Katastrof, men efter att ha starta om telefonen kom det tillbaka…men tyvärr verkade det som att kompassen fått nippran. Jag följde rutten…de 30 minuterna växte hela tiden. Jag gick och gick men till slut fick jag ge upp och vända. Lyckades se kartan i alla fall och hittade rätt till slut…och då slutade hela promenaden på hela 13 km ! Så varmt. Tur att vi hade fått sen utcheckning så man kunde duscha i lugn och ro. Åke kom också hem efter nån timme och efter en kopp kaffe åkte vi till flygplatsen. En stor och tjusig taxi, svart både ute och inne, Kändes väldans ny. När vi checkat in började det åska och regnet vräkte ner men som tur var hade det slutat innan vi lyfte. Snabb hantering på KLIA och vi var hemma vid midnatt. Packade upp och laddade en maskin med tvätt. Sen var det godnatt.
Vandring i ett för oss nytt område, lite åt expat-hållet
Här ute satt vi
Middag på Plataran i parken. Taket inomhus
Vy från parken
Loungen på stationen…fanns i alla fall soffor
Åke blir eskorterad till rätt vagn, den sista i det långa tåget
Igår var det ytterligare en helgdag, inte klokt såp många vi har här i landet. Vi började med att gå till Lisette för att äta frukost, det var ett tag sen. Och det kommer att dröja väldigt länge innan vi går dit igen. De första två rätterna jag valde fanns inte och det fick bli en toast med smör och sylt. Det var den ynkligaste brödskiva jag någonsin fått. Vi låg faktiskt vid poolen sen då det var den första dagen med sol sen vi kom. saknade småpojkarna… På eftermiddagen tog vi en tur till IOI city mall där det som vi kallar Bauhaus ligger..
Idag började vi dagen med frukost ute i TTDI, ungefär där gamla Ikea ligger. Vi skulle köpa kött på marknaden. Frukosten var bättre än igår men inte så värst.. Imorgon får det allt bli Yeast igen. Vi handlade drygt 2,5 kilo nötkött och 2 kilo fläskkött ( file och kotletter ) för200 RM, dvs ca 440 kr. Sen åkte vi hem och väntade på en rörmokare? som kom och tittade på läckan. Det tog väl ca 5 minuter. Nu får vi vänta tills de ringer och säger vard som ska ske. sen blev det Pavilion 2 där vi skulle leta efter en morgonrock. Fick otroligt bra service och eftersom just den färgen vi skulle ha inte fanns ringde hon upp lagret som letade fram en och ska komma och leverera den på tisdag. Utan extra kostnad. Lite japansk mat blev det , gott. Nu på kvällen har vi gått 6,5 km. Först Brickfiledsrundan med ett stopp för mat och dryck på ett för oss nytt ställe. Sen vidare till MM där vi tog oss varsin glass. Nu blir det soffhäng.
Idag kom Rani och städade. Vi hade mycket att prata om, kul att träffa henne igen. Vi tog en kopp kaffe på balkongen och sen var det dags för Åke och mig att åka och hämta Lydia och Wille. Vi tog med dem till Embun Luxury Villas för sightseeing och lunch. Resan dit skulle ta mindre än en timme men av nån anledning som vi ännu inte vet var det heltjockt i trafiken under en väldigt lång bit på vägen upp mot Gentin-avfarten. Så det tog ca 45 minuter extra…. Inte alls kul. Men det hade vi glömt då vi kom fram, där är så vackert. Och väldigt folktomt då alla gäster hade checkat ut från sina villor. Lugn och skön lunch för bara oss alltså. Och god mat. Tyvärr fick vi inte gå in i nån av villorna men vi fick knalla runt lite Och jag gick först på en planlagd gång. Hmm, vad är det där som ligger där? En rem? En slang? För det är väl ingen orm? Jo, sa Åke, men den verkar död. Det var den inte! Den var fullt upptagen med att svälla en groda! Den blev rädd då vom närmare med våra telefoner i högsta hugg och spottade ut grodan som tog ett jääteskut…..och sen inget mer. Antagligen redan halvdöd av giftet….för det visade sig vara en Spitting Cobra. 80-90 cm lång sisådär. Den ringlade iväg längs en av murarna till en villa. Hmm….inte kul. Vi berättade för en manager som genast lite diskret gav order till sin personal att gå på ormjakt. Det far han som sa vilken sort det var. Sen tog vi varsin kopp kaffe innan vi åkte hem, betydligt snabbare resa nu och nu var det absolut ingen kö i motsatta körfältet.
