Författare: Anna-Lena Sarapik

Frukost på Yeast i Bangsar. Åke släppte av mig i gathörnet men det var ändå en bit att gå kände jag. Hade också önskat att jag hade en pall att lägga upp benen på men det var väldigt fullt med folk ( men vi satt ute ) så jag brydde mig inte om att bekom någon. Däremot åkte vi till Decathlon efteråt för att köpa färgglatt bandage, som var slut så klart, och där hittade jag en hopfällbar pall. Perfekt. Dunkade i fötterna sen så då blev det soffhäng…. Åke smygfotade. Middag uppe i Bangsar där vi också siktade in oss på påskgodis. Men tji fick vi, allt sånt var slut.

Sov riktigt bra inatt men kände direkt då jag klev upp att fötterna var mer ömma, svullna tror jag. Så jag tog en av de 97 (!) tabletterna de skickat med hem, valde en av de starkaste. Efter en stund kände jag att det var bäst att gå tillbaka till sängen…  Men där kunde man ju inte ligga sysslolös så jag hämtade nya lakan och bytte sängkläder, mestadels sittandes! Bakade hastbullar så att jag skulle ha nåt att fika. Och fika blev det på balkongen …En dusch och hårtvätt fick jag till också.  Sittandes på golvet i gästduschen med benen på en pall . Åke åkte till kontoret på morgonen och hade tandläkartid efter lunch. Passade på att köpa kryckor till mig. På kvällen blev det middag på Tatto, italienskt alltså. Hade önskat att jag kunde lägga upp fötterna på nåt men det gick ändå bra.

Jag sov gott hela natten, kanske beroende på tabletten jag tog utfall….Men redan kl 05 tyckte de att det var dags för blodtryckskoll. Slumrade vidare lite till halv sju eller så. Var riktigt hungrig när frukosten dök upp, hade kryssat för flingor på önskelistan och såg corn flakes framför mig. Blev så besviken då det var milo-flingor. Som tur var fanns det även två ( jättevarma ) kokta ägg och lite papaya. Och en tepåse. Sen dök doktorn upp. Han sa att de hackat bort mycket ben, mer än förra gången men att det hade gått bra. De tog bort det stora klumpiga bandaget och jag fick ett mycket mindre som gör att jag nu kan ha mina sandaler. Fick sen vänta hela fm på att pappersarbetet skulle bli klart så att jag kunde få åka hem. Lunchen hann t o m komma. Sen fick jag en lapp som jag skulle åka ner till administrationen med. Blev lite fundersam hur de tänkte då, läkaren sa att jag bara skulle gå till toan typ. Men jag knallade på så sakteliga och höll mig i väggarna. Där nere kom Åke och mötte mig så han kunde hålla i mig resten av vägen. Och efter att ha fått en stämpel på pappret kunde jag åka upp igen….Men då sa jag till dem att jag vill ha en rullstol ner när jag ska skrivas ut. Och det fick jag, blev skjutsad ända till Starbucks där Åke satt och väntade med en latte. Gott. Han  släppte av mig hemma och åkte till kontoret. Nu har jag mest legat i soffan. Så fort att jag går eller står så känns det lite, men jag skulle ändå inte säga att jag har ont. Och skulle jag nu få det så har jag en hel hög med tabletter att ta av. Tre olika sorter, från starka ner till Alvedon. Plus antibiotika. Och dessutom en kasse med papper. Återbesök och stygnplockning den 12/4. Då ska han också spruta i hyaluron i leden…..spännande. Tanken var att vi skulle äta ute men jag kände att det nog inte var läge för det. Snodde ihop en tortilla istället. Så gott med egen mat, fast jag bara varit på sjukhuset  i 2-3 dagar.

Op-dag men först och främst Erics 12-årsdag. Grattis!
sov verkligen inte bra med fläkten som levde rövare. Stängde av den till slut och hade lyckats om då en sköterska kom in för att kolla blodtrycket….lite före sex. Slöade lite till 7 då jag gick upp och duschade. Varmvattnet ville inte riktigt så det blev ingen mysdusch direkt. Ingen frukost eftersom jag fastade. Narkosläkaren kom förbi och ritade på mina fötter. Runt halv elva körde de ner mig iklädd pappersrock och mössa. Sen fick jag ligga där och vänta i en timme innan det var dags. Jag fick flytta övertid op-bordet där det låg en luftmadrass av papper. Den fylldes med varmluft, gudomligt. Sen fick jag en nål och mask framför näsan, syrgas sas det…. sen minns jag inget mer. Vaknade kl 14 på uppvaket och av nån anledning fick jag ligga där i över två timmar. Kunde inte meddela någon att allt var bra eftersom telefonen var inlåst på rummet. Där stod också dagens kalla lunch och väntade och jag tog några tuggor. Hade ju inte ätit på 22 timmar. Nu har jag varit på toa under övervakning och det gick bra. Lite ömt i fötterna sen. Gud vad de städar här! Tror det är tredje gången idag.

Åke kom hem och hämtade mig och efter en snabb lunch i Bangsar var det dags att åka till Pantai.  Mängder med papper skulle fixas och först var det problem eftersom de inte hittade mig i systemet….bytt pass fast det ” bara” var 15 år sen förra operationen. Att jag redan varit på ortopedmottagningen och dessutom på covidtest igår gjorde ingen skillnad. Men till slut så….  Åke kunde inte stanna eftersom han hade möte.  En vakt visade mig upp till rummet.  Nu har det tagits läng och vikt, blodtryck och puls, EKG och rtg.  Och se där, där kom em- fikat i en påse. Hm… Milo och två kex. Lustigt det här med privata sjukhus. I hissen fanns reklam för ” hemorrojd-paket” för 770 rm.  Nu har de tagit blodtrycket igen och även blodprover. Här kör de med spruta och nål och sprutar sen i blodet i olika rör…. Middagen var rykande het och hade man bara fått lite salt till hade det varit riktigt gott. En stor laddning vattenmelon i kuber till dessert. Nu väntar jag på att narkosläkaren ska komma med lite info om morgondagen plus ett papper som ska skrivas på. Sen tror jag Åke kommer hit och träffar mig på Starbucks. Hit upp får ingen komma.

Vi har haft en skön helg med både hike och golfträning. I lördags blev det frukost i Bangsar och efter det leverans av jordgubbar till Elisabet. Hädanefter , om det blir nån mer gång, ska de få beställa hem till sig själva, Men den här gången var inte jordgubbarna lika perfekta som förra gången… Efter leverans åkte vi till stället där jag var med Swea för nån vecka sen. Så himla mycket folk! Men lite tur var det också för jag var inte riktigt säker på vilka stigar man skulle välja, det blir ju lätt mycket prat när man går i en hel grupp. Men nu fanns det folk att fråga lite då och då. Vi skulle också prova att äta i floden och det innebar minst en timme sittandes i kö innan vi fick plats. Men det var nog värt det. På söndagen åkte vi till drivingranchen och slog 50 bollar var. Den hår gången var jag nöjd till skillnad mot Åke. Jag skulle säga att jag var nöjd med 40 av mina 50….Idag var jag och tog ett covidtest inför inläggningen imorgon. Lite strul först då det i deras papper fortfarande stod ett gammalt passnummer. Men jag hade lämnat det nya, de hade sagt kopia råd et osv uppe hos ortopeden…Ja där ja, men inte hos oss. Dessutom stod det nya på själva remissen. Suck. Men efter telefonsamtal till Åke som hade med passet till kontoret just idag ( Angie skulle fixa nåt med immigration ) och skickad kopia så löste det sig. Åkte till MM och tog en pedikyr. Jag har haft röda naglar ett tag och de ville jag inte komma till op med. Jag förstod, förstår fortfarande inte, vitsen med plastförklädet….ska det skydda henne eller mig mot covid??? Men tvunget var det i alla fall.  Bakade frallor på em som vi åt till kvällens sallad.

Igår tog jag bilen till Ikea. Rani var här och städade och det känns bra att lämna huset efter ett tag. Jag strosade runt lite, köpte ett lakan och hade tänkt äta en räkmacka. Men nån sån fanns inte. Så då blev det thai-mat på ett restaurang som också finns i NU Sentral. Man kan beställa små miniportioner av rätter och en skål kostar 1,90 rm dvs ca 4 kr. Men jag slog till på en efterrätt också och den kostade 5,90. Men hela måltiden kostade bara 14…..på bilden har jag redan ätit upp en rätt.

Idag har jag varit på Pantai hospital och besökt ortopeden igen. Om allt blir som tänkt så ska det bli operation på onsdag, inläggning på tisdag. Men först Covid-test på måndag. Här går det undan, inga väntetider direkt. Lite oklarheter än som jag måste redan ut. Jag vill vara vaken under op, precis som förra gången vilket jag också sa. Tog för givet att det då skulle bli lokalbedövning som tidigare. Blev lite snopen då jag efter att ha fått springa till bankomaten ( de tar bara kontanter på mottagningen! ) kom tillbaka till sköterskedisken och en annan patient, en ung man, sa till mig: Så du ska ha en sån? Vad? frågade jag. En epidural. Va? Men du sa ju att du ville vara vaken, sa sköterskan…..Men jag ska nog propsa på lokalbedövning i alla fall…På kvällen blev det en promenad på 7 km.  En man viftade till oss vid drainen..Titta vilken stor orm ! Och mycket riktigt, i vattnet simmade en rejäl sak, säkert 3 meter lång och så tjock, som mitt lår kanske. Fy sjutton !!!

Hela dagen har varit lite småmulen, alltså ingen pool. Jag gjorde mitt gympapass via datorn och bestämde mig sen för att gå till KL Sentral och köpa ett nytt glasskydd till min telefon. Önskar jag hade gjort det igår för idag upptäckte jag en repa! Jag som varit så försiktigt. Åke ringde och när han hörde att jag var ute på vift ville han träffas på KLCC för lite lunch. Vi skulle också köpa golfhandskar. Av någon anledning har de lagt ner golfavdelningarna på alla varuhus och affärer på MM och vad värre är……alla bikinis är tydligen utrotningshotade! Jag fick tips om Marks and Spencers på KLCC men där hade de bara överblivna på rea, en ynka liten klädhängare….Gick från KLCC till Bukit Bintang, inga bikinis heller på Parkson. Tog monorailen  hemåt och gick sista biten så klart. Just när jag hade lagat middagen klart kom de och fogade utanför fönstret. In i dimman….Nu har vi tagit en liten runda på kvällen så det blev nästan 1,5 mil för mig. Nu blir det soffhäng…

Då är snart helgen slut och vi har inte gjort mycket alls. Men idag var vi faktiskt på driving-ranchen och slog 100 bollar. Svettigt värre. Jag fick för mig att måla naglarna röda häromdagen….gissa om jag blev paff då de var svarta när jag tog av golfhandsken! Så nu är de åter neutrala. Tog en promenad runt lyxhusen där innan vi lämnade. På em köpte vi nya krukor till växterna utanför ytterdörren. De kom i plastkrukor när vi köpte växterna och de blåser omkull då det stormar.

Lämnade huset redan vid 8-tiden för att hinna till andra sidan stan där jag skulle träffa 8 andra Sweor. Rena rama landsbygden fast det bara var bakom zoo. Vi travade uppför ( mestadels ) i en timme till ett vattenfall. Brant stigning och leriga vägar…väldigt jobbigt. En liten fruktstund vid vattenfallet innan vi gick samma väg tillbaka. Konstigt nog lika mycket uppför nu, nästan mer. Hur? 8 av oss fortsatte sen till ett otroligt intressant lunchställe. Underbart att få ta av strumpor och skor och svalka sig i vattnet. de höll t o m med hattar mot solen…Helt slut då jag kom hem. Orkade bara duscha innan jag slängde mig på soffan. Och skorna fick åka i tvättmaskinen, hur leriga som helst.