Vardagslivet i Kuala Lumpur
I onsdags träffade jag Elisabet för en kopp kaffe på stan. Senare på kvällen var det så dags för 1-årskalas. Vilken tur att vi kunde vara med digitalt! Jag har haft en väldig sylust sista tiden så nu har det blivit 3 klänningar. Två skjortor står på tur. Idag var jag på lunch i Chinatown med tre kompisar. Jag kom tidigt så jag hann kolla på en tyg-utställning i den gulliga renoverade gränden. Det har regnat så gott som varje eftermiddag nu, och åskat rejält.
Nånting var det som inte stämde vid frukosten. Jag fick vänta i 40 minuter på min äggröra och Åke sen i ytterligare 30 på sin andra kopp kaffe… Men sen blev det utflykt till Klang. Vi lyckades se lite vatten även om det var långt ut. Men mycket skräp och många krabbor och salamandrar fanns det. Tog en sväng till Shah Alam på vägen hem. Det visade sig att de byggt ut shoppingcentrumet vi brukar besöka till dubbla storleken. Man undrar varför…Alldeles nyöppnat med bl a en stor mataffär med bra öppningserbjudande. Men alldeles för mycket folk. Igår var det äntligen dags för återbesök och stygnborttagning. Medan jag satt där och väntade ( 12,15 betyder inte att du får komma in då….snarare 13,15 ) så upptäckte jag att vårt hus syntes. Doktorn tyckte det var mer svullen än väntat ( jag som tyckte jag var så bra ) så sprutan i leden ville han inte ge. Av en händelse frågade sköterskan om mina mediciner var slut. Ja, antibiotikan har jag ätit upp.Men den andra då??? Visade sig att ena sortens värktabletter var också antiinflammatorisk och de skulle jag ha ätit 10 dagar. Sy synd att de inte upplyste mig om det på sjukhuset. Påsen är noga märkt med ” painkiller” och inget annat. Så nu har jag fått börja ta dem och efter bara tre doser känns en klar förbättring. Så pass att jag idag kunde trä i fötterna i ett vanligt par skor när jag skulle gå till Nu Sentral och träffa Mona som var i stan. Tog för säkerhets skull med sandalerna i väskan och de fick åka på innan promenaden hem. Så kul att träffa Mona igen och vi pratade i två timmar. Eftersom hennes man har kontor i stan får de tillstånd att åka hit. Port Dickson ligger ju utanför gränsen.
Idag har vi hunnit med mycket. Vi började med frukost på Yeast, men inte i Bangsar utan i TTDI. Där fick de inte ha bord utomhus för farbror polisen så det fick bli inomhus. Eftersom vi är lite begränsade pga min fötter så satt vi och funderade på vart vi kunde ta oss med bil…utan att åka utanför den tillåtna zonen alltså. Jag kom på att vi skulle till Rawang där vi hamnade en gång via en alldeles ny upphöjd motorväg. Den lyckades vi hitta efter att ha kört två vändor. Till Rawang flyttade man den stora orkade-odlingen som låg här i utkanten av stan tidigare, nära gamla flygplatsen. Så dit begav vi oss. Kunde ju inte låta bli att handla lite så det blev 3 krukor i lagom storlek för dryga hundralappen, svenska kronor alltså. Sen tog vi en sväng till Mont Kiara där vi knallade runt lite innan vi tog en kopp kaffe. På sena eftermiddagen åkte vi med min bil, den behövde ut och röra sig, till Spotlight där jag köpte linnetyg till 3 klänningar. Därifrån gick vi till ett annat shoppingcenter där vi åt kinesiskt. Väldigt gott. Det blev totalt 5 km promenad idag, sakta och lite klumpigt särskilt i trappor. Men nu är vi tillbaka hemma och ska slappa.
I tisdags kväll tog vi en sväng till KLCC. Det blev nog lite för mycket för mina fötter, först en hel del stående vid fikat och sen drygt 3,5 km gång. Fick ta en tablett mitt i natten sen. Igår kom Rani och städade. Jag försökte hålla mig undan och låg och solade ett tag ute i loftgången. Det känns väldigt konstigt att vara hemma och inte göra nåt medan hon städar… Men då hon var klar bestämde jag mig för att ta en promenad i sakta mak till MM. Hade inte hunnit långt innan jordgubbe-mannen ringde och sa att han är här om en timme. Suck. Jag hade tänkt gå till MM och göra mina ärenden, sen sätta mig ner på Coffee Bean med benen högt innan jag gick hem igen. Men nu fick jag skippa kaffet. Men det kändes bra, bättre än igår tack och lov. Även idag blev det en tur till MM och lunch med Åke.Det var dags att måla fasaden tydligen modiga målare! Nu är han ute på promenad och jag önskar så att jag kunnat följa med. Jag bytte förbandet idag och stygnen ser jättefina ut. Men jag längtar till måndag då de ska ut.
När jag hade fixat färdigt påsktårtan skjutsade Åke mig till Sweas påskfika där alla hade med sig nåt smaskigt att äta. Vi var på ett för mig helt nytt ställe i Mint Kiara, de bor i en villa i 3-4 plan. Och högst upp på en kulle så ingen plats man går till fots och handlar t.ex. Roligt att träffa alla, vi var nog nästan 15 pers. Fick ta taxi hem. Jobbigt att inte kunna köra bil själv. Nu på em öppnade sig himlen och det hann bli ordentligt blött innan jag fick igen balkongdörren. När jag torkade upp vattnet såg jag att det är en himla tur att Rani kommer imorgon!. Nu har jag förberett dagens middag, pasta med köttfärssås. Maskinerna fick jobba.
Åke åkte till kontoret förstås. Jag satte en omgång med yoghurt och pysslade lite här hemma innan jag la mig på balkongen för att sola. Dröjde inte länge innan det blev mulet….Men innan dess blev det en smäll. Oj, tänkte jag, vad var det? Men brydde mig inte om att kolla. Snart började det lukta rök. Jäkla typer, tänkte jag. Varför måste de elda när det är förbjudet?? Men när det sen började tuta väldigt nära fick jag ju till slut sätta mig upp. Då står brandbilen nere i korsningen och sprutar hej vilt på en rökpelare. Visade sig att de motorcykel hade fattat eld, hur då? Inte mycket kvar av den… Åke kom hem tidigt så vi åkte och åt lunch uppe i Bangsar. Nu har vi varit en liten sväng till MM på kvällen och traskat runt lite. Det räcker nu tycker mina fötter så nu blir det TV. Vi är så nyfikna på ett höra hur det gått för Elin på första arbetsdagen.
Idag blev det frukost på Lisette i Bangsar och vi behövde bara köa lite innan vi fick bord utomhus. Jag gick ”wild and crazy” och valde varken yoghurt eller bröd utan en lagad rätt. Det ar faktiskt gott. Efter det åkt vi till My Town, där nya Ikea ligger, för att kolla in en nyöppnad inredningsaffär. Sen behövde fötterna vila. Nu har vi fått tag i det blå självhäftande bandaget. Mycket nöjd med inköpet av den lilla pallen! Middag blev det ute i Desa Park city där alla hundarna finns. Så kul att sitta där och titta på alla som går runt sjön. Men sorgligt att se så många hundar som blir burna, körda i barnvagn och måste ha blöja på sig. Knäppgökar. Åt en mycket god men alldeles för stor sallad.
Frukost på Yeast i Bangsar. Åke släppte av mig i gathörnet men det var ändå en bit att gå kände jag. Hade också önskat att jag hade en pall att lägga upp benen på men det var väldigt fullt med folk ( men vi satt ute ) så jag brydde mig inte om att bekom någon. Däremot åkte vi till Decathlon efteråt för att köpa färgglatt bandage, som var slut så klart, och där hittade jag en hopfällbar pall. Perfekt. Dunkade i fötterna sen så då blev det soffhäng…. Åke smygfotade. Middag uppe i Bangsar där vi också siktade in oss på påskgodis. Men tji fick vi, allt sånt var slut.
Sov riktigt bra inatt men kände direkt då jag klev upp att fötterna var mer ömma, svullna tror jag. Så jag tog en av de 97 (!) tabletterna de skickat med hem, valde en av de starkaste. Efter en stund kände jag att det var bäst att gå tillbaka till sängen… Men där kunde man ju inte ligga sysslolös så jag hämtade nya lakan och bytte sängkläder, mestadels sittandes! Bakade hastbullar så att jag skulle ha nåt att fika. Och fika blev det på balkongen …En dusch och hårtvätt fick jag till också. Sittandes på golvet i gästduschen med benen på en pall . Åke åkte till kontoret på morgonen och hade tandläkartid efter lunch. Passade på att köpa kryckor till mig. På kvällen blev det middag på Tatto, italienskt alltså. Hade önskat att jag kunde lägga upp fötterna på nåt men det gick ändå bra.
Jag sov gott hela natten, kanske beroende på tabletten jag tog utfall….Men redan kl 05 tyckte de att det var dags för blodtryckskoll. Slumrade vidare lite till halv sju eller så. Var riktigt hungrig när frukosten dök upp, hade kryssat för flingor på önskelistan och såg corn flakes framför mig. Blev så besviken då det var milo-flingor. Som tur var fanns det även två ( jättevarma ) kokta ägg och lite papaya. Och en tepåse. Sen dök doktorn upp. Han sa att de hackat bort mycket ben, mer än förra gången men att det hade gått bra. De tog bort det stora klumpiga bandaget och jag fick ett mycket mindre som gör att jag nu kan ha mina sandaler. Fick sen vänta hela fm på att pappersarbetet skulle bli klart så att jag kunde få åka hem. Lunchen hann t o m komma. Sen fick jag en lapp som jag skulle åka ner till administrationen med. Blev lite fundersam hur de tänkte då, läkaren sa att jag bara skulle gå till toan typ. Men jag knallade på så sakteliga och höll mig i väggarna. Där nere kom Åke och mötte mig så han kunde hålla i mig resten av vägen. Och efter att ha fått en stämpel på pappret kunde jag åka upp igen….Men då sa jag till dem att jag vill ha en rullstol ner när jag ska skrivas ut. Och det fick jag, blev skjutsad ända till Starbucks där Åke satt och väntade med en latte. Gott. Han släppte av mig hemma och åkte till kontoret. Nu har jag mest legat i soffan. Så fort att jag går eller står så känns det lite, men jag skulle ändå inte säga att jag har ont. Och skulle jag nu få det så har jag en hel hög med tabletter att ta av. Tre olika sorter, från starka ner till Alvedon. Plus antibiotika. Och dessutom en kasse med papper. Återbesök och stygnplockning den 12/4. Då ska han också spruta i hyaluron i leden…..spännande. Tanken var att vi skulle äta ute men jag kände att det nog inte var läge för det. Snodde ihop en tortilla istället. Så gott med egen mat, fast jag bara varit på sjukhuset i 2-3 dagar.
