Kategori: Uncategorized

Jag brukar inte äta frukost borta när inte Åke är här men idag bestämde jag mig för att gå till ett ställer som heter Lisette på andra sidan Bangsar-stationen. Åt en sk birchermuslie som smakade nästan ingenting. de har alltid sånt här på hotellen och det brukar vara så himla gott. Gick vidare till KL Sentral där jag tog MRT till Mytown. Skulle handla ett par saker på Spotlight. Där ligger Halloween pyntet sida vid sida med julpyntet…. Tog en latte på Ikeas cafe innan jag åkte hemåt. Gick genom Brickfields på vägen hem och letade efter en indisk tunika av den enklare sorten. Hittade ingen trots att det snart är Deepavali och det finns stånd överallt. Jag ska på indisk lunch nästa torsdag och de önskar att man ska ”klä ut sig” som jag kallar det…Nåja, jag ar ju några dagar på mig. När jag kom hem var jag så varm och trött så sen iddes jag inte gå ut nåt mer. Bakade lite bröd och gjorde musli.

 

Redan kl 05 ringde klockan och jag satte tre halvliters degar på rad. Hann precis plocka in allt och äta min yoghurt innan det var dags att börja baka ut. Plåtar och bullformar i hela köket och i tvättstugan. Dagen innan fick jag för mig att blanda smör, socker och kanel för att sen snabbt kunna smeta på. Lämnade det ute i köket under natten. Men i det här klimatet är det nog lite för varmt för att kunna göra så, blev hur kladdigt som helst och det pyste ut då jag rullade. Så deg två och tre fick bli på det vanliga viset. Nu har jag bullfyllning i frysen till framtida bak… Sen blev jag lite orolig att de inte skulle bli bra vid gräddningen så då slängde jag ihop deg nummer fyra. När deg tre var utbakad var det dags att grädda, det gick på löpande band. Men det gjorde att jag var helt klar med allt i mycket god tid och hann duscha i lugn och ro efteråt ( inte under gräddningen som jag planerat ) och även sitta och sticka en stund. Men se tog jag min jättekorg med 100 bullar i ( resten frös jag in ) och gav mig av. Det var väldigt otympligt visade det sig, och tungt också. Det kändes som vägen från garaget på Pavilion till caféet var väldigt långt. Fyra rulltrappor upp och sen genom hela shoppingcentret.Det blev väldigt lyckat och vi var nog 15 st som fikade. Flera hade beställt bullar att hem så jag sålde totalt 90. De 10 som var kvar körde jag hem med till Rani som fortfarande har ögoninflammation. Hon ville ge mig min nyckel ifall jag vill skaffa någon annan, knäppisen. På måndag ska hon på återbesök igen. Då jag var inne hos henne i deras ..inte så mysiga hus…fick jag hälsa på det äldsta barnbarnet Isac som studerar till arkitekt. En mycket väluppfostrad och bildskön yngling. Och dessutom två av hennes svägerskor, tvillingbrödernas fruar. Sen hem för att slöa på soffan en stund. Mest för att jag var uppe så tidigt för idag är första dagen jag känner mig som vanlig! Gick till MM för att äta middag och strosa runt lite.

 

Så tråkigt att luften återigen är dålig. Hoppas det är kortvarigt. Jag bakade ett bröd för att ta med till Sarah som jag skulle hälsa på idag. Tyvärr, typiskt nog, jäste det inte som det skulle. Men jag tog med det ändå. Hämtade upp Elisabet vid LRT och körde Volvo de två milen. Sarah flyttade för ett par månader sen inom samma område hon bodde tidigare. Men vilket hus de hittat! Så fint. Stort också vilket just nu är lite jobbigt då hennes maid stuckit…Hon har två fina golden retriever-hundar som styr hushållet. Vi åt av brödet och det var helt OK. Ikväll blir det nog tidigt i säng för kl 05 ringer klockan. Då ska jag upp och baka bullar på 1,5 liter. Det är kanelbullens dag morgon och vi är ett gäng som ska fika på stan och jag har beställningar på ca 50 som ska tas med hem. Plus de 15 som ska ätas på plats. Plus personalen på kafét som blivit lovade…Hoppas de blir bra.

Jag mår bättre men är lite ynklig. Imorse var jag i alla fall med då Swea gick i KLCC-parken för att uppmärksamma kampen mot bröstcancer. Jag tog bilen till KL Sentral och eftersom klockan inte ens var halv nio hade de inte startat rulltrapporna. Jag fick stanna mitt i nr 2 och hämta andan….Så för min del blev det bara två varv, de flesta tog tre och några fyra. Sen drack vi varsin nyttig juice och snackade innan vi skiljdes åt. En tupplur fick det bli innan jag gick till MM och åt lite thaimat. Det finns ett enkelt ställe som serverar set-lunch billigt och gott. Jag var där före sommaren. Hej , sa killen, vill du ha meny 2 som vanligt? Man blir så paff. Men det ville jag….Efter den utsvävningen fick det bli en tupplur till. Jösses. Nu är det kolsvart över stan och vi får väl se om det orkar hit. Rani skickade mig nyss en bild på hur hon såg ut. Tror INTE hon kommer imorgon. Svårt att säga om det har med hennes ögonoperation att göra eller om hon bara fått en vanlig infektion. Hon har i alla fall fått medicin. Hon törs inte gå till en privat läkare och kolla , då kanske de blir arga på det statliga sjukhuset där de opererade! Men om hon inte blir bättre inom ett par dagar får jag nog pusha henne, kanske följa med…

Litet bakslag idag då jag vaknade med feber. Och så mycket gegga som ska upp….blä!

I onsdags hade jag 38,5 men eftersom vi redan bestämt att vi skulle till Tupperware tog jag en Panodil och det gick bra. Anki och Marita kom hit och vi tog oss en kopp kaffe innan vi for iväg. Anki bestämde sig för att bli medlem hon också och då fick man handla massor på erbjudande. Hon handlade för 1200 RM och hade många påsar med sig hem. Marita handlade också lite. Jag skulle inte ha något alls men proceduren med Anki tog en evinnerlig tid och till slut hittade jag några burkar som jag inte kunde motstå. Svart/vita med malaj-motiv. De sista de hade kvar. Jag är så nöjd.

På torsdagen hade Karin tipsat om ett cafe nära där nya Peter Hoe låg. VI var 6 st som träffades där. Så mysigt ställe. Dit ska vi gå fler gånger, också ett nytt frukostställe för Åke och mig. Vår nya medlem Bodil kom på sin HD och väckte så klart uppmärksamhet.

Igår morse åkte åkte hem till Sverige via Bangkok. Han tog bilen till KL central efter 05 och parkerade den där. Jag tog en promenad dit för att hämta den och de 20 minuterna var ungefär vad jag orkade. Blev alldeles andfådd. Känner att jag inte är helt frisk. Och dessutom blir jag skakig av medicinen. De iranska grannarna flyttade igår, närmare där 6-åringen går i skola. Den lille 2-åringen som varit tråkigt blyg har blomstrat under sommarlovet i Iran. När jag väntade på hissen hörde jag Hello!. Blev så förvånad då jag såg att det var Dana som stod i sin dörr och vinkade och log. Och igår ville han alltså komma in till mig och kika. Han fick hjälpa mig att baka, jag tror inte han gjort nåt sånt förut. Han var mycket försiktigt och tyckte det var så kul. Förutom en sväng till MM var jag hemma resten av dagen. Åke spenderade hela dagen i Bangkok, han hade möte, och försatte sin resa efter midnatt.

Började känna mig febrig igår. kanske lite dagen innan t o m. La mig som vanligt i sängen men innan midnatt tog jag mitt täcke och gick in i gästrummet. Hostade så mycket. Mådde inte alls bra i natt och inte heller på fm när Rani var här. Det har gått ner i luftrören och till slut gjorde jag som Rani och Åke sa och åkte till Pantai. Den läkaren jag träffade då jag var där för 5 år sen mes samma symptom var upptagen till 15, jag var där 11. Iddes inte åka hem och toolbaka så jag valde en annan, vilken som helst. Snopen blev jag då jag hamnade hos Dr Singh, geriatriker….. Men han var väldigt trevlig och efter drygt en till totalt kunde jag åka hem med kortisontabletter och astmaspray även denna gång. Han sa att det var förkylning i kombination med hade, säkert samma förra gången. Mådde riktigt risigt då jag var klar och frös som en hund. Stannade på Starbucks i receptionen och värmde mig med en latte. Vilade en till i varm gästrum och under filt. Tog tempen med digitala kökstermometern som visade över 39. Undra på att jag hade så ont i huvudet. Nu har jag tagit en Panadol igen och filten åkte av och AC-n på! Svettas ihjäl… Skyndade mig att äta en avocadomacka medan effekten sitter i, har inte ätit sen frukost. Får se hur det blir med Tupperware imorgon med Anki. Kolla bilden på de små söta tvillingarna August och Oscar. Hon försökte separera dem med en kudde för att de inte skulle störa varann. De hade hittat varann ändå! Så sött så man smäller av..

I torsdags var jag på lunch med Swea i Bangsar. Speciella rätter från Borneo och jag tror ingen av oss kommer att gå tillbaka. Blä. Åke kom hem från Myanmar i lördags em och vi träffades på Megamall dit jag gått med munskydd på. Jag hade egentligen inte tänkt vara kvar där så länge men han hade inte ätit nåt sen frukost och tyckte det kunde passa bra om vi åt där. Jag hann går runt alla plan i både The Gardens och Midvalley…väldigt less på shoppingcenter sen. Helgen var nog värst när det gäller luften och även inne på MM var det lite dimmigt. Igår köpte vi ytterligare en mindre luftrenare hem till oss och även en stor till kontoret. Där inne har de nu så rent luft! Jag sa att vi får flytta dit. De stora maskinerna kan mäta inomhusluften, det kan inte våra tyvärr. Vi fick en järngryta på köpet, en liten en! Jag är dunderförkyld. Var lite fundersam först om det berodde på luften men det är nog en vanlig förkylning. Igår kväll var vi på bio. Först var vi alldeles ensamma men sen kom det flera. Vi såg ena riktigt gullig och kul film, Ode to Joy. Idag har jag varit på lunchmöte med Swea angående web och sociala medier. Vi satt på nåt flott ställe men jag mådde inget vidare så för min del blev det bara en kopp kaffe. Tur det kanske för de andra var inte nöjda med sin mat. Nu har jag tagit en lite tupplur. Känner att det börjat gå ner i luftrören så jag hostar en del.

Hann tvätta två maskiner och hänga en innan det var dags att åka på Malaysian Culture Groups tillställning. De har öppet hus en gång per år. Ovanligt mycket folk, hyfsad mat. Elisabet och jag tog en kopp kaffe på KLCC efteråt och plötsligt var klockan halv tre. Tjatigt, men idag var luften ännu värre. Åke reser till Myanmar tidigt imorgon bitti så vi hade en lugn hemmakväll. Man kan ju inte gå nånstans till fots och att ta bilen till MM känns lite onödigt….

Idag firas Malsysia-dagen och det är alltså helg.  Den tredje lediga vardagen i September. Men Åke var på möte redan halv åtta så jag åt min frukost på egen hand. Låg sen vid poolen tills det var dags att åka buss. Appen hade talat om hur och var och till en början gick det bra. De är så väldigt vänliga och hjälpsamma och de visade precis vid vilken glugg jag skulle vänta och det skulle dröja 12 minuter, I am so sorry ma’m. Lyckades byta buss med hjälp av tre personer. Men sen gick det sämre. Jag var lite orolig över om jag var på väg åt rätt håll men blev så glad då vi efter ca 45 minuter plötsligt passerade Ikea. Och bussen svängde av vägen där jag räknade med att den skulle men den bara fortsatte och fortsatte. Tull slut fick jag fråga och blev upplyst om att jag åkt för långt. Så jag hoppade av och tog en taxi. Hela bussresan på mer än två timmar kostade 2;40 i svenska kronor….taxin kostade  nästan 30🤪. Men jag hittade Åke på Ikea. Åke behövde arbeta lite mer på em så jag tog en vända på gymmet. Nu på kvällen har vi ätit på en argentinsk resturang vi ser från vårt fönster. Mycket läckert ställe och god mat. En promenad i området här intill visade att bara här bakom finns massor med enorma villor. Mitt inne stan, säkert inte gratis