Anna-Lenas blogg

Vilken träningsvärk!!!  Inte helt oväntat. Men nåt besök på gymmet blev det inte idag. Jag var hemma på fm och pratade med Rani och bakade maränger.  De blir påsktårta i portionsbitar att ta med till Sweas påsklunch nästa vecka. Rani var till doktorn i onsdags så hon kom idag istället.  Sen tog jag 99an ut till Spotlight vid Ikea, buss och LRT hem. På kvällen var vi på Michael Jackson musikal. Thriller. Det var ganska lite folk. Vi gick med på att svara på några frågor, något som skulle förbättra framtida evenemang. Frågor som: Vilket flygbolag brukar ni flyga hem med? Vad kostar biljetten? Ska ni komma på showen imorgon också eller bara idag?? Hmm. Vi undrade just på vilket sätt det skulle hjälpa…  Första halvan av showen var sisådär. Så de som kom in 1 timme och 3 minuter efter start (!) kanske inte missade så mycket. Innan dess släntrade det in folk oavbrutet. Helt otroligt. Andra halvan var jättebra, massa låtar man kände igen. Jätteduktiga sångare och dansare.

…som inte var så mycket kickboxning. Jag tog buss och Monorail till dagens aktivitet så när jag väl kom fram efter den sista biten till fots var jag redan svettig. Sen blev det varmare minsann då vi 7 deltagare ( en man och sex kvinnor ) körde igång en timmes träningspass. Det var mer som ett cirkelpass, liknande det jag varit på här på gymmet.Men lite tuffare. Benen skakade. En av övningarna var visserligen att man skulle ”sparka” ledaren i magen ( på en kudde ). Och på slutet fick de som ville prova att boxas lite. Jag avstod. Efter det gick vi till Pavillion där några fler slöt upp för lunch. Efter det kaffe med Karin och Agneta och klockan var halv fem då jag kom hem. Ganska slut faktiskt.

De har satt upp en lapp i hissen och att vi har haft dengue-fall i huset. De har letat efter platser där myggorna kan ha kläckts runt omkring men inte hittat nåt. Så nu antar man att det är inne hos folk eller på deras balkonger. Inte otroligt. Och inte roligt heller.

Efter gym och dusch tog jag bussen till Chinatown där jag skulle möta Madeleine och Karin för lunch. Jag hann köpa lite sybehör innan. Vi åt lunch på Peter Hoe och kikade lite i hans butik. Det var ett tag sen jag var där och han hade en hel del nytt. Vi var inne i ett par porslinsbutiken och skulle ha besökt en väskaffär av den sorten man måste smyga upp för en trappa för att komma åt. Men i stort sett hela Chinatown var dött då det hade varit razzia, en stor en dessutom. Sen drack vi kaffe på ett lite hemligt ställe, i alla fall anonymt, där de gör de mest fantastiska mjölk-figurer. Kaffet som sådant var av den sliskigare sorten, med sån där smaksatt sirap i. Jag hann hem för ytterligare en dusch och klädbyte innan det var dags att gå till bussen igen. Nu för att ta mig till Pkes kontor. Bussen stannar en bra bit därifrån så jag var genomsvettig då jag hade traskat klart. Vi skulle ut till det där shoppingcentret med den enorma ”Bauhaus ” för att köpa slippapper.

Vi gick till och från frukosten idag och det blev ungefär 5000 steg. Sen glömde jag sätta på mig min Fitbit efter duschen och resten av dagen trodde den väl att jag sov. Men Åke hade sin på sig så jag vet att jag fick ihop drygt 20000 innan dagen var slut. Vi åkte upp på stan och gick till KLCC och tillbaka och till Times Square. Vi valde att veckohandla ute på Empire och åt middag på Chili´s. Strålande sol här liksom i Vänge såg vi via FaceTime.

idag har vi rönt tunt från morgon till kväll.  Började med ett kort stopp på gamla garnaffären. Sen vidare till utsiktspunkten i Ampang som visade sig ha slagit igen. Vi fortsatte på den lilla vägen över berget och hamnade i några charmiga gamla områden som man inte kunde tro låg så nära stan.  Vidare till Putrajaya ( igen ) för att leta Converse i en annan färg, hade ingen lycka ändå. Nära Putrajaya ligger ett ställe som heter IOI resort och där fanns det nu ett nyöppnat shoppingcenter…trot eller ej.  Det visade sig vara jättestort och fint och hade så mycket folk  det hade vi inte väntat oss   Bl a fanns en enorm ”Bauhaus” affär med massor av olika verktyg till Åkes förtjusning   Där fanns också en isrink men roliga hjälpmedel för barn. Vi såg en och annan vuxen som också skulle behövt. Klockan var redan kväll när vi kom hem men vi tog en vända till MM också

Gick till gymmet på morgonen och låg sen vid poolen , det var ett tag sen. Börjar bli tröttsamt att släpa ner solsängen varenda gång men vad ska man göra… Tänkte ta buss eller LRT till Ikea men bestämde mig för att ta bilen till slut. Det är ju fredag och då är det ju tjockt med folk överallt. I Terengganu, den delen av landet där Perhentian ligger, tänker de stänga alla shoppingcenter under fredagsbönen för att förhindra att de väljer shopping före fredagsbön. Dessutom vill/ska de införa dress code. De tror INTE att det ska hindra turister från att komma dit. Anledningen till att jag åkte ut till Ikea var att Spotlight, garnaffären, ska öppna en butik där. De har tjuvstartat för öppningen är först imorgon. Den var jättestor och fin och där fanns mycket man skulle vilja köpa. På kvällen provade vi en fransk resturang som jag blev tipsad om. Den ligger i anslutning till Bangsar Village men vid sidan av. Riktigt mysigt och god mat. Fransk kock och fransk ägare. Jag valde en tre-rätters meny för 59 RM. En stor ( alldeles för stor ) bit quiche till förrätt, en fiskgryta till varmrätt och snöbollar till dessert. Billigt. Åke höll på att få slag då hans förrätt, getost-sallad kom in. Stor som ett hus.

Jag kände för att åka ut till Putrajaya igen för att gå den där långa promenaden. La ut på fb och det var två som nappade, Agneta och Tarja. Jättekul. Jag lämnade huset kl 9 och den hann bli över 3 innan jag var hemma igen, svettig och dan. Den här gången satte jag på GPS så nu vet jag att rundan är 9,3 km. det tog oss 2 timmar och 7 minuter noga räknat men då gick vi inte så snabbt. Lunch efter det och sen en snabb visit i Converse-butiken där jag inte hade stor framgång. Både Agneta och Tarja köpte sig däremot ett par var. Och där hade jag tur! La ifrån mig min telefon på några skor medan jag plockade upp pengar att låna ut, och glömde bort den! Agneta och jag gick utanför och tittade i deras skyltfönster medan Tarja betalade och när vi sen drog oss in igen för att se om hon var klar fick jag syn på den. Hade inte ens märkt att den var borta. det hade kunnat bli en dyr promenad. Nu har vi varit på Times Square för att se vad de hade att erbjuda i min vanliga Conversebutik. Det var inte mycket.

Vi var sex stycken som kördes runt i en Volvo XC90 på shoppingrunda idag. Redan kvart över nio började vi med att ta oss till den stora bakaffären. Eftersom det skulle hämtas upp på flera olika ställen tog det sin lilla tid. Alla hittade vi nåt att handla där.  Sen bar det av mot Tupperware. Jag skulle köpa några nya lock ( bara för att få enhetlig färg ) men de var slut. Så för min del såg det inte ut att bli nåt köpt. Men eftersom mina vänner handlade desto mer klättrade jag ju upp på ” belöningsstegen” och fick köpa produkter mycket billigt. Först var det några större burkar, de gick åt fort. En av dem köpte jag. Då klättrade jag upp ett snäpp till. Nu fick jag köpa en vattenflaska ( sportflaska) så då gjorde jag det. Hoppsan, ett snäpp till. Vid det laget hade vi börjat fnittra. Nu var det fler stora burkar av en annan sort för nästan inget alls. De gick också åt. Men Herre Gud..ett snäpp till! Nu erbjöds set om tre lite mindre burkar för bara 15, jag fick köpa 8 ser men då hade vi tömt nästan all köplusten och vi köpte ” bara” 5 ( varav jag ett) . Sen var vi alla mycket nöjda om än väldigt kaffesugna. Det blev ett stopp på MM innan vi skildes åt. Jag gick hem i regnet och hade ett burklock som paraply. Se så bra det är med Tupperware.

Igår fick vi för oss att göra nåt som vi inte gjort förut, nämligen att delta i en pubkväll ordnad av Svea. Det är nåt de gör varje månad för att de Swea-medlemmar som arbetar ska kunna vara med på nåt…och som jag alltid tackar nej till. Det var jättetrevligt och vi var nästan 20 personer som åt ( ingen höjdare ) och drack och hade det bra.

Vi, i alla fall Åke, arbetar vidare med de där hyllorna i köket. Igår köpte vi en praktiskt såg och en slipmaskin. Den senare har vi tänkt att Elin ska kunna ha nytta av då hon ska slipa sina golv. Men just nu håller Åke på. Han har stängt in sig i gäst-toan och är helt täckt av damm då han tittar ut emellanåt för att få luft. Det har regnat en hel del de sista dagarna, ganska skönt. Men igår visade termometern 33 men telefonen sa att det kändes som 42. Det kunde vi hålla med om och just här hos oss kom inte en droppe, däremot i Bangsar som bara är en bit bort.

Vi valde att äta frukost på Jones’ och där satt vi och en massa expat-fruar som hade spelat tennis eller motionerat på annat vis. Ett riktigt inneställe. Men utomhus så klart. Sen åkte Åke iväg till sitt möte och släppte av mig o Holland Village på vägen. Jag bestämde mig för ett besök i en affär, Tott, som säljer sllt när det gäller bakning, matlagning och servering. Provade MRT som nu går från Holland Village. Den stationen som föreslogs visade sig ligga 4 km från affären. Jag gick nog i drygt två men sen blev det för varmt och jag hoppade på en buss. Telefonen sa att jag skulle gå av på en viss hållplats men jag borde ha åkt en till. Fick i alla fall gå ganska långt. Jag hann precis kolla igenom varenda hylla  då Åke ringde och var klar. Men nu blev det buss hela vägen.. Köpte en dricka på en mack och där sålde de minsann Kexchoklad.en sån fick det bli, matsäck till bilresan. Nu är vi hemma igen. Det enda intressanta under gården var en Rolls Royce som transporterades på en lastbil med en vaktbil med blinkande blåljus bakom. Och att de spelade Hogachacka ( hooked on a feeling ) med Björn Skifs på radion. Ganska regnigt mot slutet men inte mycket trafik. Mycket trafikmär det dock upp till templet här bredvid. Det är sista dagen på nyårsfirandet och man ska visst dit då. Mycket smällare och fyrverkerier är det också.